Ja nu börjar de sina bland mina kläder efter mammas skällning om att inte trycka till bäbis så när lönen kommer ska jag även försöka få råd till att köpa ett par jeans. Blir ju så svårt för jag har så smala ben så det ska bli spännande och se om jag hittar något på mammaavdlningen som passar.
Känner mig "pluffsig" kom plötsligt dom känslorna och jag blir lite ledsen om jag ska vara ärlig. Vet att jag bara blir större hela tiden men vafaan jag vill väl hinna hänga med jag också. Det är vackert att vara gravid, och får höra flera gånger om dagen från människor jag älskar och tycker om att jag är just VACKER, fin och bär barn i min mage inget konstigt med det.
Första gången idag båda jag själv och andra fått smaka på mina hormoner, inte så farligt men jag är ändå inte van att reagera som jag gjorde för en jävla skit grej. Konstiga grejer den här kvinnokroppen. Hoppas innerligt att det inte kommer hända allt för ofta och bli värre, men det är väl kanske inget jag kan rå på. Så att jag vart ledsen för "pluffsigheten" skyller jag på hormonerna för dt är inte likt mig men hade väl vant mig vid min platta mage och att min stl var XS och inte S som den är just NU men även de ska väl förändra gissar jag på. Hur som ska försöka tänka som mina nära och kära, JAG ÄR GRAVID OCH VACKER :D hum undrar om det strålar om mig nu hah....

The way I feel at the time....